om vår son, och “päärona”

Postat den 10.09.2013 av viffslan

Nu är vi inne på vecka två med pappa hemma på pappaledigt. Ironiskt nog så hinner jag tydligen inte blogga då. Men Casper börjar bli så stor nu så han ska leka och underhållas på dagarna, vilket gör att jag inte hinner sätta med för att blogga.

Idag var vi igen på en tillväxtkontroll vid rådgivningen för förra gången hade han gått upp ynkligt lite. Nu var viktökningen dock bättre och idag landade vi på 5450 gram och 61,5 cm. Inte är det ju mycket, men någon ska ju följa de lägsta kurvorna också ;) Men om han nu inte fysiskt är så stor så växer psyket istället. Han är så himla medveten om allt och alla, nyfiken, vaken och glad. Han pratar, sjunger, sparkar, sprattlar, griper tag i saker, ska smaka på allt, snurrar runt, hoppar och rör sig all världens väg. Och för att vara Casper är han ju perfekt!!

Dessutom är han då duktig när vi har med honom någonstans. Nu när jag har börjat jobba (jumppa på tisdagar och orkestern på torsdagar) så är han ensam med pappa, och hittills har det gått hur bra som helst. Om han bara får mat strax före jag far så klarar han sig utan mat tills jag kommer hem och de kan istället prata, läsa, sjunga och leka tillsammans. Dessutom är han oftast nöjd och glad när vi har med honom på t.ex. fotboll, Uf-träff eller annars träffar våra familjer.

Idag fick han dessutom sin första smakportion. Vi kunde inte hålla oss trots att han ännu har en vecka till 4-månadersstrecket ;) Han fick lite potatis och det var minsann en “hit”. Nyfiken som han är så följde han noga med vad som var på gång, och när sedan skeden kom mot munnen så blev han så ivrig så. Han nästan slukade vad vi gav åt honom. Han dreglade och svalde om vartannat, men på det stora hela så verkade han gilla det. Hehe, vi får fortsätta imorgon och se hur det verkar då.

Han börjar nog minsann bli stor nu vår kille när vi får börja ge lite fast föda…

IMG_1909IMG_1910IMG_1911IMG_1912
Nyfikenheten är stor. Och mamma gillar den orangea marimekkohaklappen han fick från banken, så där härligt andelsbanksorange ;)

/ viffslan

Publicerat i Casper, jobb, vardag | Kommentarer inaktiverade för om vår son, och “päärona”

om mitt första pass på länge

Postat den 03.09.2013 av viffslan

Oftast är jag ganska självsäker, men idag så började jag faktiskt tvivla på min fysik. Jag har egentligen inte gjort någonting annat än barnvagnspromenader sedan maj. Och en månad före det gjorde jag inte heller så mycket.

Men så ikväll var det då dags att börja på med jumppakursen (den ena blev inhiberad, därför bara en kurs) igen. Igår gjorde jag programmet och testade lite rörelser och idag var jag väldigt “limin”. Därför fasade jag lite inför kvällens jumppapass. Jag trodde verkligen inte att jag skulle orka igenom hela timmen med det programmet som jag hade gjort.

Men när jag väl hade gruppen framför mig så var det ju en helt annan sak än några rörelser hemma i vardagsrummet. Jag orkade hur bra som helst, trots att svetten rann och det sög i armar och ben. Men jag kom mig igenom passet :)
(hur det känns i morgon är ju sedan en annan sak…)

Dessutom kände jag mig så upprymd efteråt så det kändes som om jag hade kunnat springa minst 10 km :) Så om villaavslutningsdoppet var det skönaste jag gjort på länge så var nog detta nästa lika skönt!!

Heja mej!

/ viffslan

Publicerat i träning | Kommentarer inaktiverade för om mitt första pass på länge

om Caspers dop <3

Postat den 25.08.2013 av viffslan

IMG_1704

Igår hade vi då äntligen Caspers dop. Orsaken till att vi döpte honom först nu var att vi väntade hem en av hans fastrar som skulle vara en av faddrarna. Hon har varit på Åland och jobbat i sommar, men nu kom hon hem och då passade vi på att döpa vår lille kille :)

Jag fick bra hjälp av mamma och svärmor med bakningen, men tårtorna ville jag göra själv. Denna gången bestämde jag mig för att fixa mousse att fylla tårtorna med, något som jag aldrig gjort förr. Och de blev faktiskt riktigt bra :)

IMG_1425
Denna gräddtårta fyllde jag med vinbärsmousse och chokladmousse. Vinbären är ju självklart från egna buskar.

IMG_1426
Denna tårta var “huvudtårtan” och fylldes med blåbärsmousse och vitchokladmousse. Blåbären från svärmors skog :)

Mitt på lördagen hämtade vi Sara från tåget och hon hjälpte till att ställa det sista inför dopet. Casper fastnade direkt för henne och de blev goda vänner :)

Dopet var fint och Casper skötte sig utmärkt. Han var vaken och glad och tittade runt sig, pratade med prästen och observerade gästerna, hehe. Vi hade förmånen att få vår vigselpräst till doppräst och det tackar vi innerligt för!! Faster Lisabet sjöng så fint sången “Karlavagnen”.

IMG_1438
 IMG_1484
IMG_1500
Casper med föräldrar och faddrar, Sara, morbror Joachim, faster Ida och Staffan.

IMG_1508
Alla dopgäster <3

IMG_1518
IMG_1536
IMG_1544

Så fick vi då äntligen tagit alla de släktkort som vi tänkt. Casper har ju två gammelmorfäder, en gammelmommo, och så gammelfammo o –faffa. Men gammelmommo kunde inte vara med eftersom hon just kommit hem från sjukhus.

IMG_1561IMG_1562
Här har vi Casper med först pappa, fammo och gambämoffa och sedan med pappa, faffa, gambäfammo och gambäfaffa :)

IMG_1583
Här med mamma, mommo, moffa och gambämoffa :)

IMG_1600
Och här med sina faddrar, morbor, Sara, faster och Staffan :)

Och till sist med mamma och pappa <3
IMG_1663
IMG_1668

IMG_1700
Dopklänningen som min mamma har sytt och som fått mitt, mina syskons och nu också Casper namn broderade på. Klänningen har använts 1989, 1991, 1995 och nu 2013.

Så nu har han då de tre namnet som jag länge drömt om att få döpa min son till;

Casper Joel Alexander

IMG_1571

Vi älskar dig!

 

/ viffslan

Publicerat i Casper, kärlek | Kommentarer inaktiverade för om Caspers dop <3

om rekordsömn, igen

Postat den 13.08.2013 av viffslan

Nu börjar det bli sängdags, men eftersom Casper behagar sova så ska jag snabbt blogga lite om just sömn. Caspers sovtider har ändrats radikalt den senaste veckan och kräver ett längre inlägg, men jag ska snabbt skriva lite om gårdagen.

Då var pappa/moffa här under dagen och vi tittade på VM. Casper hade vaknat 9 och var sedan uppe i princip hela dagen. Så länge pappa var här så sov han två korta 15 minuters “nappar” men sen var han vaken. Och det intressanta var ju att han var vaken och glad, han verkade inte ens trött och det var minimalt med gnäll.

När Emil kom hem så gav jag över Casper åt honom ifall han skulle få honom att somna, men det fungerade inte heller. Så for jag bort en kort stund på ett uppdrag och när jag kom tillbaka klockan 20 så tänkte jag att han får äta från bröstet (trots att han just hade ätit flaska) eftersom han ofta brukar somna där. Så skrek han en bra stund, vilket tydligen var precis vad han behövde, eftersom krafterna verkade ta slut efter det. Så klockan 20 somnade han, efter att ha varit vaken och glad sedan 9 på morgonen!!

Jag förstår inte hur han orkade vara vaken hela dagen, det var ju knappt så jag orkade det ;) Men när han sedan somnade klockan 8 så sov han också rekordlånga 7,5 timmar. Så vaknade han och fick mat och sedan sov han ytterligare 2,5 timmar. Så allt det han hade missat på dagen sov han nog verkligen i kapp då på natten :)

Men nu ska jag gå och lägga mig så jag hinner sova några timmar innan det ska matas på nytt!

/ viffslan

Publicerat i Casper, vardag | Kommentarer inaktiverade för om rekordsömn, igen

om en mor med sitt barn

Postat den 09.08.2013 av viffslan

 

Mellan en mor och ett barn20130809_105620[1]Älskar dig Casper <3

 

/ viffslan

Publicerat i Casper, kärlek, personligt | Kommentarer inaktiverade för om en mor med sitt barn

om porten till rutiner

Postat den 09.08.2013 av viffslan

Under de 2,5 månaderna som Casper har funnits så har jag ibland tänkt på det här med hur vissa saker i liver numera inte är möjliga. Jag vill gärna vara en sådan mamma som inte begränsas av att ha barn, men även jag får ju inse att det där att åka utomlands och jobba som au pair numera är en dröm att lägga bakom mig. Det är ju sådant man gör som studerande, som mellanår, inte när man är gift och har barn.

Men det är också dagar som dessa när jag inser att Casper är värd precis ALLT, när de drömmar som jag nu måste skjuta till sidan inte betyder ett dyft.

De senaste tre nätterna har han sovit 5,5 timmar i sträck, vilket ju också betyder sömn för mig :) Sedan har det varit mat och sedan mera sömn. Jag har hunnit äta frukost i lugn och ro, fixa lite saker, och sedan mötts av en jollrande, glad kille. Vi har dessutom haft lugna dagar med mycket mat och sömn och minimalt gnäll. Allt detta gör ju att jag är gladare, piggare och en bättre mamma, vilket ju gör att det känns väldigt berikande och underbart att ha barn!

Vi ska hoppas och tro att detta sömnschema fortsätter (trots att jag vet att det kommer att komma bakslag) och att vi kanske börjar få in lite stabila rutiner.

20130809_124939[1]  20130809_161653[1]
Retro-Casper i morbrors gamla sparkbyxor och loppisbody liggandes på mammas gamla åkpåse. Bland tvätten som vi hängde upp finns både splitternytt, ärvt och loppisfynd :)

/ viffslan

Publicerat i Casper, kärlek, vardag | Kommentarer inaktiverade för om porten till rutiner

om växtvärk, eller växtspurt

Postat den 06.08.2013 av viffslan

Idag har igen varit en lite bättre dag, vilket visar att liver med en liten verkligen är både upp och ner. Vi hade idag igen rådgivningsbesök och det var spännande att se hur mycket vår “klena” kille nu hade växt. De nya måtten, nu vid 2,5 månaders ålder, är 5100 gram och 58 cm. Så vikten har ökat väldigt mycket nu, 700 gram på 3 veckor, så det är vi nöjda med :)

Dessutom var det riktigt intressant att se på kurvorna när hon förklarade dem. På en längdkurva kunde man se att det fanns en 0-kurva och så en normal spridning mellan +2 och –2. Sedan räknar de ut Caspers egen 0-kurva utgående från Emils och min längd och då ligger den på –0,68. Det betyder då att allt som är mellan +2 och –2 från det (-0,68) är normalt för honom, vilket var intressant att veta ;)

Allt annat var också bra, och det kan jag tycka är minst lika viktigt, om inte viktigare, att ta i beaktande som längd och vikt. Visst är det viktigt att man ser att de växer, men nog är det ju lika viktigt att man märker att hjärnan utvecklas och de börjar ta kontakt, “prata” och bli aktiva. Och det är han minsann, vår lillkille!

IMG_0218

/ viffslan

Publicerat i Casper, vardag | Kommentarer inaktiverade för om växtvärk, eller växtspurt

om att inte hinna med någonting

Postat den 05.08.2013 av viffslan

Att livet med ett litet barn inte är nÃ¥gon dans pÃ¥ rosor tror jag ju nog att alla hÃ¥ller med om. Men för vÃ¥r del mÃ¥ste jag nog säga att jag är förvÃ¥nad hur lättdansat det har varit hittills. Hittills alltsÃ¥. Idag har vi nämligen dansat pÃ¥ riktigt. Casper har inte alls trivts liggandes eller sittandes i famnen, utan han ville vara i rörelse. SÃ¥ dÃ¥ har vi gÃ¥tt omkring i vardagsrummet och dansat. Dessutom har han varit vaken nästan hela dagen, ätit mÃ¥nga gÃ¥nger om och sovit endast i korta etapper. 

Jag har känt mig irriterad idag, men inte direkt på Caspers rubbade vanor, utan på allt som inte blir gjort här. Gräsmattan som behöver klippas, rabatterna som behöver rensas, huset som behöver städas, tvätten som ska sorteras och en massa saker som behöver gås igenom och sorteras.

Många skulle säga att dessa saker inte alls behöver göras och att jag ska njuta av ledigheten med Casper, och det vet jag mycket väl. Men jag kan inte njuta av ledigheten fullt ut när det är råddigt och smutsigt.

Sedan är det ju också alla dessa småsaker som finns att göra; blogga, sortera foton, kolla mejlen, vattna blommorna o.s.v. Och hur ska man hinna med det när man knappt hinner få tillräckligt med mat i sig…

Dessutom så skulle jag gärna vilja börja träna. Jag fick en träningsbok som Olga Rönnberg skrivit som riktar sig till nyblivna mammor och hennes träningspass i den boken är riktigt bra. Jag har så smått börjat med steg 1, men det är också en sak som bara är så svårt att hinna med. Dessutom känns det inte bra att klämma in träningspassen i någon lugn lucka när Emil är hemma. Jag skulle så gärna vilja kunna göra de där passen när jag känner för dem.

Men, så här är det ju nu eftersom vi har ett barn. Jag vet det och skulle ju inte ändra mitt liv för något i världen! Casper är ju det absolut bästa som hänt, men ibland så kommer de här tankarna fram. De här irriterade tankarna över att inte hinna med någonting.

Men, så finns ju bloggen, där jag kan skriva av mig. Och han man då en son som varit vaken hela dagen och därför däckar på kvällen så hinner man ju ibland skriva t.o.m. två blogginlägg ;)

/ viffslan

Publicerat i Casper, träning, vardag | 4 kommentarer

om vår första bröllopsdag <3

Postat den 04.08.2013 av viffslan

Att fira vår första bröllopsdag på tu man hand på något romantiskt ställe kom ju inte på tal p.g.a. Casper, men så är vi också ett par som inte behöver något romantiskt på tu man hand. Och by the way, finns det någon bättre att fira med än den lilla guldklimp som ju faktiskt är det största beviset på vår kärlek <3

IMG_0918

Så vad gjorde vi då på vår första bröllopsdag. Vi började med en sovmorgon som Casper så fint förärade oss. Så satte vi Casper i bilen där han somnade så sött. Vi åkte till Nykarleby där vi bytte fortskaffningsmedel och satte Casper i vagnen. Vi tog banvallen ner till Andra sjön där vi åt laxtallrik och glass medan vi njöt av friska vindar :)

Det var en varm och skön promenad och vi fick prova våra nya objektiv till kameran, men på hemvägen blev vi nästan myggmat, vilket ju var mindre trevligt. Men Casper sov hela vägen hem så vi fick ju i princip lite tumistid ;) Väl hemma åt vi världens möraste revbensspjäll med gräddpotatis.

IMG_0966Soligt och fint

IMG_0995
Skulle ha behövt ha ett myggnät åt mig själv också

IMG_1007
Andra sjön

IMG_1016   IMG_1018
Mat och glass vid Tullmagasinet

IMG_1031
Genom skogen vi gå :)

IMG_1048
Mor och son <3

 

/ viffslan

Publicerat i bröllop, Casper, kärlek | Kommentarer inaktiverade för om vår första bröllopsdag <3

om att vara nyinflyttad och “shackvridi”

Postat den 31.07.2013 av viffslan

Det här med att få barn är som att flytta. Det gör att man slungas in i en värld som man förut bara smygtittat in i. Man har lyssnat och observerat men aldrig varit delaktig, inte velat vara delaktig. Det är en värld som man många gånger förundrats över, men också suckat över. Man har inte riktigt förstått charmen med invånarnas diskussioner och hur de så entusiastiskt kan sitta i timmar och diskutera.

Nu är jag själv där, i en värld där prat om bajs, blöjor och spyor är både vardagsmat och faktiskt ganska intressant. En värld där vikt, längd och huvudomkrets är tillåtet att fråga efter och jämföra.

Jag är dock inte riktigt installerad ännu, nyinflyttad som jag är. Jag rör mig inte obehindrat och har inte riktigt lärt mig språket ännu, men jag kämpar och gör mig förstådd. Invånarna är för mig ännu ganska obekanta. Vissa känner jag från förr, men de allra flesta är helt nya bekantskaper.

Det är spännande att flytta, men kan också vara skrämmande. Att försöka hitta sin plats i en helt ny värld är inte det lättaste. Att hitta en balans mellan att observera och socialisera.

Under byadagarna här i byn så tog jag Casper i vagnen och gick till den nya lekparken som invigdes. Där frågade en bekant förälder om jag var “shackvridi” (helt underbart ord :), vilket jag ju var. Jag stod vid sidan om och socialiserade inte med de andra föräldrarna. Men det gjorde jag av egen fri vilja. Som nyinflyttad bland småbarnsföräldrarna känns det inte bekvämt att bara dyka in och börja socialisera. Då känns det bättre att observera, doppa tårna lite försiktigt och känna efter hur det känns.

Och visst känns det helt underbar att äntligen få stiga in i denna värld, men nog känns det skrämmande också. Inte bara har vi ett litet barn att ta hand om, utan nu ska vi också hitta vår plats bland alla andra föräldrar. Bli observerade, få råd vare sig vi vill eller inte, bli utfrågade och ifrågasatta.

Men hur det än går för oss i denna nya värld så ser jag fram emot att göra mig hemmastadd. Att få ta hand om mitt barn på mitt sätt, att älska honom i medgång och motgång, på samma sätt som jag lovade min man för snart 1 år sedan <3 Och tillsammans ska vi smälta in i denna värld, men också sticka ut. För är det något jag ogillar så är det att göra precis som alla andra…

/ viffslan

Publicerat i personligt | Kommentarer inaktiverade för om att vara nyinflyttad och “shackvridi”