om tankar kring ett nytt nytt år

Gott Nytt År, får jag väl börja med. Eftersom det nu igen än gång bytt årtal. Och ojoj, denna blogg, får jag väl också säga. Eftersom den nu än en gång fått stått orörd alldeles för länge. Jag vet inte hur folk hinner blogga…för jag hinner helt tydligt inte. Trots att jag skulle vilja.

Det som jag dock kände mig tvungen att skriva om nu är ju året som gått och känslorna kring det nya året. Som jag brukar göra. I år blir det dock än rätt så kort nyårskrönika, och istället mera betoning på tankar.

Året som gått har på det stora hela varit bra, så där på det personliga planet. Självklart har det hänt saker både i närregionen och ute i stora världen, men så där personligen har det “måra på”. Jag har njutit av att vara hemma under lite mer än halva året, och sen fick jag njuta av att jobba under resten av året. Perfekt. Pojkarna har utvecklats och varit helt underbara ungar och det har varit en lycka att få vara tvåbarnsmor. Vi har haft vänner och familj runt omkring oss och personligen har jag flera vänner som kommit mig ännu närmre under året. Fint så.

Igen ett år klarade vi oss undan begravningar, medan vi fick vara med om några födslar. 2 småkusiner fick pojkarna men annars var det rätt så lugnt, förutom mina 3 doulabebisar <3 Och så bröllopet, mellan svågern/brodern Pontus och svägerskan/nära vännen Sara. Sånt är ju alltid trevligt :) Plus lite förlovningar också ;)

När vi så närmare oss detta nyår så hade jag en annan känsla i kroppen än jag normalt brukar ha inför nya år. I år kändes det nästan inget alls. Det kändes som att nyåret inte var så speciellt, det var liksom inget nytt blad som behövde vändas, utan vi kunde fortsätta precis som förut. Och det är ju det man gör, trots att man så där i tanken kanske vänder blad.

Men eftersom vårt 2017 var en rätt så lugn och behaglig resa som blev en helt bra vardag så kände jag att 2018 kan få bli likadant. Och så hade vi heller inget speciellt att se fram emot under 2018, än i alla fall. Det var ju då när vi skulle få invänta nästa familjemedlem, det var ju det vi skulle se fram emot. Det var ju det här nyåret när vi igen än gång skulle få invänta 12-slaget och sedan utbrista “i år ska vi bli föräldrar igen”. Men så blev det ju inte. Än.

Jag har två tankar inför 2018. Det första och största är ju fortfarande att jag så innerligt hoppas att vi ska välsignas med ett tredje barn under 2018. Och det är ju faktiskt inte för sent än. Den andra tanken är att jag ska försöka ta det lugnare, inte ha så mycket program hela tiden, kvällstid. Att jag ska kunna njuta mera av att bara vara hemma, tillsammans med min familj. Som de sa i en filmsnutt jag såg på facebook idag, “spend a little more time being, not doing”. Det prickade liksom mig på något sätt. Att kunna vara, bara vara, lite mera.

Och så har jag på något sätt en känsla av att det där med att ta det lugnt och bli gravid går lite hand i hand. Så det är väl bara att sätta igång och uppnå sina “mål” då. Take it easy and get pregnant. Låter väl inte så dumt ;)

Så ett fridfullt älskande nytt år till er alla då <3

Så hoppas vi att jag återkommer…

/ viffslan

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Powered by WP Hashcash