om en (o)vanlig småbarnsnatt

Våra barn är kvällsmänniskor, ja, snudd på nattugglor. Och det har de ju helt tydligt ärvt av sina föräldrar. Både Emil och jag är fruktansvärda kvällsmänniskor, vi har väldigt svårt för att komma oss i säng. Nåja, till saken hör att vi under alla våra småbarnsår hittills har haft rutiner som kanske inte hör till de klassiska, som att vakna tidigt. Men framförallt så har vi inte drabbats av den klassiska “sleep deprivation” utan vi har sovit bra. Och nu efter Ludwig har jag, som ju har lyxen att inte behöva stiga upp tidigt på morgnarna eftersom Emil för till dagis, sovit mera än jag gjort på flera år!

Men så kom en riktig dipp även för oss. Ludwig har nämligen haft sån rutin så han somnat rätt sent, och det är ju lite tungt i sig, att han somnar först när vi går i säng, men de senaste dagarna har vi lyckats få honom i säng lite tidigare. MEN, istället har han ju vaknat på natten och haft svårt att somna om. I går kväll somnade han 9.30 vilket ju var rätt skönt. Men ni kan ju tänka er att jag satt och tänkte på när bomben sedan slår ner. Klockan 12 när vi skulle gå i säng då vaknade han. Så ammade jag och tänkte att han somnar nog om då, så där som han brukar göra. Men se det gjorde han inte, så då ammade jag lite till. Men inte heller det funkade. Han var inte direkt pigg, men fick inte tag i sömnen heller. Irriterade blev vi och trötta var vi…men så 02.30 somnade han om. Suck. Stackars Emil som skulle upp redan vid sju.

Så idag satt jag och tänkte på de som har det så här, och ännu värre, varje natt. Ojoj, hatten av för alla er! 

Så nu är vi ju efter några såna här nätter (varav nattens var den värsta) nyfikna på vad som orsakar detta. Jag är ju, liksom min man, en stor förespråkare av behovstänk när det gäller beteende, alltså att barns beteende alltid baserar sig på att de har ett visst behov. Vi har ju nu försökt tänka på vad för slags behov Ludde har, och vi har kommit fram till att det mest logiska skulle vara att min mjölk inte riktigt räcker till längre när det ska ätas på kvällen och natten. Han äter ju nog gröt på kvällen och så ammar jag, men nu ska vi försöka utöka med välling också, när han nu äntligen har börjat förstå sig på flaska igen. Om inte det fungerar så får vi försöka tänka ut något annat behov som han har. 

Sov Gott!

/ viffslan

 

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.