viffslans väg

Så var vi då idag igen på ultraljud. Allt såg bra ut och idag hade vi en annan läkare. Han var inte alls lika konfunderad över krabatens vikt och eftersom allt såg bra ut så bokade han in en kontroll på beräknat datum. Dock var jag lite fundersam i morse om det var vattnet som gick, men t.o.m. vid mödrapoli var de osäkra så de skickade mig på lite blodprov och grejer för att hålla koll på infektionsrisken. Ska dit imorgon på nytt på nya blodprov.

Det var just för detta som bebben gärna hade fått komma nu i helgen. Nu blir det bara mera spring till Jeppis och mödrapoli. Har dock igen börjat ställa in mig på att han nog är kvar till 24.5 så egentligen känner jag ingen stress över det ännu. Men gärna får han ju nog titta ut före bf :) Lite komiskt var också att bebben idag beräknades till 3670 gram, vilket är min födelsevikt. Men så var det ju tydligen en felmarginal på ca 500 gram, så vad den riktiga vikten är vet vi ju inte före han kommer ut…

En annan bra sak om bebben hade kommit i helgen hade varit att gubben hade sluppit det ryggskott som han kom hem med idag efter att ha lyft lite olämpligt i jobbet. Så nu får nog krabaten gärna vänta någon dag så vi nu inte är två sjuklingar som åker in till BB…hehe

Annars har jag njutit av vårvärmen idag och fick dessutom spontanbesök av Jennifer o Vincent. Me like :)

/ viffslan

Nu räknas bebben som fullgången. 37+0 veckor prickar vi idag och nu väntar vi intensivt på honom. Det börjar kännas som om något är på gång, och på ultraljudet i måndags så tyckte läkaren att det såg väldigt moget ut och han gissade att det inte är långt kvar. Då beräknades bebben vara 3,4 kg så om det stämmer så börjar han ju nog bli “klar”.

BB-väskan håller på att fyllas och så är vi på gång med slipningen och målningen av både säng och skötbord. Dom sista små grejerna börjar vi också få på plats så snart är vi helt redo att ta emot vårt lilla gryn!

Är inte ännu så nervös inför själva förlossningen, den ser jag mera fram emot, men det som jag är nervös över är hur det ska börja. Alltså, hur jag märker att förlossningen på riktigt börjar. Kommer det att komma med buller och bång eller kommer jag att gå med småkänningar flera dagar. Det kan jag ju inte veta. Men sen när man väl är inne på BB så är jag inte nervös alls, för då är man ju i goda händer!

I natt hade jag min första förlossningsdröm. Jag födde hemma i mitt gamla rum hos mina föräldrar och gjorde det helt ensam. Bebben som kom ut var vår tredje pojke och har var redan lika lång som sin far och kunde gå. Jag skickade ett SMS åt mamma där det stod att hon skulle komma upp på vinden, och det gjorde hon och så visade jag henne killen. Hon frågade om jag hade fött och jag berättade att jag tyckte att det tryckte på lite mer än vanligt och så kände jag huvudet och tänkte att jag trycker väl ut honom då… Var Emil var vet jag inte, han var som inte alls med i drömmen…hehe. Får se hur många såna här konstiga drömmar jag kommer att hinna med innan det är dags ;)

SÃ¥, vad tycker ni, har magen sjunkit?!?

 
Vecka 36+2                                   Vecka 37+0

Du sparkar så ivrigt där i magen
snart är du ute, vi väntar på dagen.
Hur ser du ut, vi vill veta nu
vi älskar dig så, lilla du!
Närhelst du kommer, redo vi är
mamma, pappa och alla andra här!

Vi längtar efter dig <3

/ viffslan

Nu stiger spänningen. Var på ultraljud idag igen och fick höra av läkaren att han tror att jag föder om en vecka… EN VECKA! Herregud vad stressad jag blev plötsligt. Visst har vi fått höra att vi kan räkna med en förlossning för den 24.5, men en vecka är ju plötsligt väldigt lite. Nu skulle det gälla att fixa de sista grejerna och packa BB-väskan så att vi säkert är på G sedan när killen vill ut.

Allt såg dock bra ut på ultraljudet och killen verkar fortfarande må bra. Och det är ju det absolut viktigaste!! Han var dock fortfarande 3 veckor “för stor” så i princip så är han ju redo att komma ut. Så nu väntar vi ivrigt på honom…

Det känns helt sjukt att det plötsligt har gått så fort. Snart har vi honom här <3 Snart slipper jag dessa graviditetsbesvär och kommer förhoppningsvis att få tillbaka min smidighet och ork :)

/ viffslan o lillkillen <3

Så är vi då inne på vecka 34 av denna graviditet. Har inte hunnit blogga så mycket som jag hade velat, men snart blir jag mammaledig och då ska här bloggas ;)

Har endast 1 vecka kvar på jobbet nu innan mammaledigheten inleds och det känns verkligen skönt. Börjar bli tungt nu att komma sig iväg på morgnarna, och dessutom tryter mitt tålamod ganska fort med klienterna, så jag börjar känna mig riktigt elak…

Nu börjar det dessutom komma en del graviditetskrämpor som gör det tyngre. Fötterna och benen har börjar svullna och magen är verkligen i vägen. Dessutom har jag åkt på en förkylning som ju inte gör saken bättre. Sammandragningar har också börjat kännas och krabaten har de senaste dagarna sparkat så det gjort ont.

Igår var det rådgivningsbesök igen och i tisdags var vi på fjärde ultraljudet. Vid rådgivningen var allt ok, och värdena var t.o.m. lite bättre än förra gången. Mitt sf-mått är fortfarande gigantiskt, men så beräknades också krabaten till 2,7 kg på tisdagens ultraljud. Enligt läkarens beräkningar så är han stor som i vecka 35, så han varnade oss för att vi nog kan räkna med att vi får träffa lillkillen innan beräknat datum. Men, det är bara att vänta och se :) Om 4 veckor ska vi på nytt ultraljud så då får vi se vad de säger…

Föräldraförberedelsekurs har vi också varit på, tillsammans med 5 andra par från kommunen. Inget annat par från Jeppo, vilket var lite trist, men vad kan man. Kursen i sig var helt ok, men det skulle nog säkert ha blivit en helt annan sorts stämning om man hade känt varandra. Blir intressant att se om någon av oss återses på BB…

Vad har ni för erfarenheter av beräknad vikt och sf-mått? Har de beräknade vikterna stämt överens, eller varit helt åt skogen? Och har ni med stora sf-mått fött stora barn?

33+0, med sf-måttet 37,5

/ viffslan