om 2012 – brakåret som gått

Plötsligt så var det bara nytt år. Plötsligt så fick man säga; i år blir vi föräldrar, ifjol gifte vi oss, för 2 år sedan blev jag färdig ergoterapeut…och mycket mycket mer. Bara för att året ändrat så blev allt så nytt. Härligt med nyår :)

Känner mig mera ödmjuk än nånsin inför detta nya år 2013. 2012 var det mest fantastiska året hittills i mitt liv och jag vet att trots det så kommer detta nya år att toppa allt. För vad kan vara större än att bli föräldrar?!

Och på tal om det så har vår krabat verkligen annonserat sig redan i år. Under förmiddagen har han rört om där i magtrakten och liksom velat säga hej, mamma och pappa, detta är mitt år och snart är jag där <3

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det måste ju bli en årskrönika över 2012 också, det mest händelserika året i mitt liv.

Jag sparkade igång 2012 med dunderförkylning och nytt jobb. Jobbet var ju där den stora grejen och det var ett jobb som jag har trivts otroligt bra med om som jag hoppas att jag för fortsätta jobba med länge, länge. Folkhälsan Östanlid var min nya arbetsgivare och det känns konstigt att jag imorgon firar 1 år på den arbetsplatsen. Det har gått otroligt snabbt och jag har lärt mig massor om både mig själv och mitt jobb. Att 1 år praktiskt arbete kan ge så mycket mer än 4 års studier är ju egentligen helt sjukt…

En stor del av våren 2012 gick åt till att börja (eller fortsätta, hur man nu ser på saken) planera bröllopet och också husköpet som vi bestämde oss för att genomföra. Den 22.5 köpte vi vårt hus, Emils hemgård, ett köp som vi njuter av och är tacksamma för varje dag. Att få vakna upp varje morgon och veta att här kommer vi att bo länge, här kommer vi att bilda familj och här kommer våra barn att växa upp, ja det är härligt!

Jag har många gånger under 2012 tänkt på talesättet “inget ont som inte för något gott med sig” och tänkt att det stämmer bra in på oss i det här fallet. Självklart var ju svärföräldrarnas skilsmässa en sorglig sak som man ju inte önskar att någon ska behöva gå igenom, men om de inte hade skiljt sig och flyttat isär så hade de ju fortfarande bott kvar här i huset. Då hade det med största sannolikhet inte ens funnits en tanke på att vi skulle flytta in i det här huset. Så att något ont också i det här fallet förde något gott med sig stämmer ju verkligen.

Sommaren gick åt till renovering och köket och sovrummet gjordes klart innan vi flyttade in. Nu i höst/vinter tog vi då tag i vardagsrumsrenoveringen och med mycket möda och stort besvär (eller?) så blev vi klara lagom till jul. Så nu NJUTER vi av 3 helt superfina renoverade rum i vårt alldeles egna hus. Mycket har vi fortfarande att packa upp, men sakta men säkert bor vi in oss även här! Den 1.8 flyttade vi officiellt in, och trots att det bara är 5 månader sedan som att vi borr här väldigt länge.

Men vi höll ju inte enbart på med renovering under sommaren, utan vi planerade ju också bröllop. Den 4.8 var det så äntligen dags för dagen D och den blev just så fantastisk som jag alltid har drömt om. (Vad Emil drömt och vet jag inte riktigt, men nöjd med dagen var nog också han ;) Inbjudningar, bröllopsmeny, klänning, kostym, blommor, tärnor, brudnäbbar, marskalkar, festlokal och mycket mer planerades, fixades och ordnades och vi är evigt tacksamma till alla som på något sätt bidrog till vigseln och festen.

Ett speciellt tack till brudföljet, underbara näbbarna Kajsa och Liam (som skötte sig utmärkt och var så söta så det inte är klokt), tärnorna Ida och Linn som också skötte sig utmärkt (och dessutom hade synkat klädseln perfekt) och marskalkarna Pontus och Oskar som skötte sina, om än diskreta, uppgifter felfritt. Tack till kusin Tina som fixade våra frisyrer, moster Åsa som skötte blommorna och farbror Max som med stil skötte uppgiften som chaufför. Tack till sångarna Emelie, Nina och Lisabet som sjöng fantastiskt under vigseln. Tack till Anders som tog härliga bröllopsbilder, Amalia blommor som gjorde den vackraste brudbuketten och Nykarleby Wärdshus som skämde bort oss med underbar mat! Och Oskar, för den mest fantastiska tårtan jag någonsin ätit!!

Och inte att förglömma, våra föräldrar och (övriga) syskon, som med själ och hjärta gick in för att göra vår dag så perfekt som möjligt. Många saker lämnade vi på slutet över åt er (med viss bävan från kontrollgalna jag) men ni skötte dem perfekt och mer därtill. Alla större och mindre uppgifter tackar vi också för och ni vet alla vem ni är, både på vigseln och festen. Dessutom tackar vi alla gäster, som genom att tacka ja på inbjudan gjorde festen till var den var, en underbart varm och kärleksfull tillställning. Och speciellt vill jag/vi tacka för att ni ställde er upp på dansgolvet och passade på att svänga runt, när nu tillfälle bjöds. Så vill vi också passa på att tacka för de generösa bröllopspengarna, som gjorde det möjligt för oss att installera en alldeles ny och underbar spis i vårt nyrenoverade vardagsrum. När ni hälsar på så passa på att njuta av värmen <3

Men nog om bröllopet, hur fantastiskt det än var. En sak till som hände i somras var ju att också Emil bytte jobb. Även han fick ta ett steg ut i stora världen när han började jobba hos Expert Höglund i Jakobstad.

När sedan bröllopet var över och vi flyttat in i huset så följde en tid när vi skulle bo in oss och försöka få ordning på saker och ting. Hösten gick därmed snabbt. Kan så också vara att den gjorde det på grund av mina många jobb… Vi sidan om mitt “riktiga” jobb så fortsatte jag att dra jumppakurser i arbis, undervisa i slagverk och oboe för vår nybörjarorkester och dessutom tog jag på mig 3 grupper musiklekis, en ny utmaning, som verkligen varit en utmaning, men som också gett mig otroligt mycket!

Men som om allt detta inte skulle räcka till så fick vi i höstas också besked om att vi skulle bli föräldrar. Skräckblandad förtjusning, chock och oändlig glädje, så skulle jag nog beskriva våra känslor. Under hösten och vintern så har chocken hunnit lägga sig, skräcken avtagit och glädjen ökat. Den glädje och kärlek som ett barn (ofött dessutom) kan medföra är ju helt otrolig. Hur ska det inte sedan bli när barnet väl är fött…

Hur som helst så går vi in i det nya året med större glädje än någonsin förr. För om 4,5 månader så kommer vi inte längre att vara bara två, utan tre stycken i vår lilla familj. Och det ser vi enormt mycket fram emot.

Som ni ser så var 2012 ett år när det hände MYCKET. Självklart finns det andra saker som jag kunnat skriva om också, olika resor vi gjort o.s.v. men jag tycker på något sätt att detta räcker. Jag menar, nytt jobb, husköp, bröllop och graviditet på samma år, man kan ju inte hinna med så mycket mer ;)

Så med dessa ord säger jag tack till året 2012 och välkomnar 2013 med stor ödmjukhet, hoppfullhet och glädje. Och kom ihåg all ni där ute, låt varje dag bli en gåva till er själva!!

/ viffslan

This entry was posted in bröllop, Gravid, hus, jobb, kärlek, personligt, renovering. Bookmark the permalink.