om små, små ord

Plötsligt kommer frågan via chatten
”Hur går det på bebisfronten då?”

“Trögt”, svarar jag. “Måste nog börja göra något åt detta nu.”

Hon instämmer. Det måste vi. Nu ska vi ha barn.

Och så var hela dagen räddad. Små ord som man hasplar ur sig och så känns livet lättare igen. Det behövs liksom inte mera än så. De små orden gör att jag vet att jag inte är ensam.

Tänkt att jag får ha de bästa av vänner. I svåra situationer ser man verkligen vilka som på riktigt bryr sig. Och jag har en stor stab runt omkring mig. Tack för det hörni!!

<3

/ viffslan

This entry was posted in Uncategorized and tagged . Bookmark the permalink.