{"id":1505,"date":"2019-08-07T22:06:53","date_gmt":"2019-08-07T20:06:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.viffslan.com\/?p=1505"},"modified":"2019-08-07T22:06:53","modified_gmt":"2019-08-07T20:06:53","slug":"om-att-vilja-ha-ett-sammanhang","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.viffslan.com\/?p=1505","title":{"rendered":"om att vilja ha ett sammanhang"},"content":{"rendered":"\n\n\n

Idag kommer jag att skriva om<\/strong> ett \u00c3\u00a4mne som till viss del k\u00c3\u00a4nns lite tabubelagt (det ocks\u00c3\u00a5…). N\u00c3\u00a4mligen om hur man ibland kan k\u00c3\u00a4nna att barnen begr\u00c3\u00a4nsar en.<\/p>\n\n\n\n

F\u00c3\u00b6rst och fr\u00c3\u00a4mst, ja, vi har sj\u00c3\u00a4lv valt det liv vi har och jag skulle aldrig byta bort det mot ett liv utan barn. Men ibland skulle man vilja det, f\u00c3\u00b6r n\u00c3\u00a5n dag eller kv\u00c3\u00a4ll eller s\u00c3\u00a5. Eller n\u00c3\u00a5n vecka.<\/p>\n\n\n\n

Vi har varit ganska sparsamma<\/strong> med barnfria veckoslut eller l\u00c3\u00a4ngre perioder, som mest \u00c3\u00a4r det ju en natt h\u00c3\u00a4r eller d\u00c3\u00a4r. Vilket \u00c3\u00a4r helt okej f\u00c3\u00b6r oss. Men just nu \u00c3\u00a4r jag inne i en period n\u00c3\u00a4r jag sneglar p\u00c3\u00a5 br\u00c3\u00b6der, sv\u00c3\u00a5grar och sv\u00c3\u00a4gerskor (bland annat) och lite saknar det d\u00c3\u00a4r livet utan barn.<\/p>\n\n\n\n

Emils och mitt gemensamma liv utan barn varade en ganska kort stund. Eller ja, egentligen inte kort, men vi studerade st\u00c3\u00b6rsta delen av tiden. Vi bodde i Helsingfors i fyra \u00c3\u00a5r, sedan flyttade vi hem och bodde h\u00c3\u00a4r ett \u00c3\u00a5r innan vi gifte oss och fick barn. S\u00c3\u00a5 den h\u00c3\u00a4r tiden vi bodde h\u00c3\u00a4r n\u00c3\u00a4ra v\u00c3\u00a4nner och familj utan barn vara bara drygt ett och ett halvt \u00c3\u00a5r, under vilken tid vi d\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4gnade ganska mycket tid \u00c3\u00a5t att renovera huset.<\/p>\n\n\n\n

Under studietiden h\u00c3\u00b6ll vi oss ganska mycket f\u00c3\u00b6r oss sj\u00c3\u00a4lva. Vi var inte ute och festade, vi reste inte, utan vi satt ganska mycket hemma och umgicks med varandra, eller s\u00c3\u00a5 var vi ute och motionerade (eller \u00c3\u00a5kte hem \u00c3\u00b6ver helgen). Vi har inte varit ett s\u00c3\u00a5dant par som l\u00c3\u00a4ngtat efter solsemestrar eller l\u00c3\u00a5ngv\u00c3\u00a4ga resor \u00c3\u00b6verhuvudtaget. Men visst kan vi njuta av att \u00c3\u00a5ka n\u00c3\u00a5gonstans nu som d\u00c3\u00a5.<\/p>\n\n\n\n

Och har man inte varit ”\u00c3\u00a4ventyrslystna”<\/strong> (om vi kallar det s\u00c3\u00a5) innan man fick barn s\u00c3\u00a5 kanske inte den sidan f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a4rks efter att man f\u00c3\u00a5tt barn heller (eller g\u00c3\u00b6r den…?). Hur som helst s\u00c3\u00a5 har vi varit ganska n\u00c3\u00b6jda med att vara hemma, bes\u00c3\u00b6ka sl\u00c3\u00a4kt och v\u00c3\u00a4nner nu som d\u00c3\u00a5 och l\u00c3\u00a5ta livet ha sin gilla g\u00c3\u00a5ng. Det kan kanske l\u00c3\u00a5ta tr\u00c3\u00a5kigt, men vi trivs. Jag har s\u00c3\u00a4llan avundats andra f\u00c3\u00b6r hur de ”fl\u00c3\u00a4nger och far”…tills nu…<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00c3\u00a4r fortfarande inte en person som l\u00c3\u00a4ngtar efter solsemestrar och l\u00c3\u00a5ngv\u00c3\u00a4ga resor. G\u00c3\u00a5r absolut inte p\u00c3\u00a5 konserter och festivaler och gillar inte stora folkmassor (Jakobs dagar \u00c3\u00a4r n\u00c3\u00a4stan f\u00c3\u00b6r mycket f\u00c3\u00b6r mig…). Men det jag kan avundas de som inte har barn \u00c3\u00a4r det d\u00c3\u00a4r lite mera spontana livet. Som jag nu ser hur mina br\u00c3\u00b6der och Emils syskon lever. Mer eller mindre spontana tr\u00c3\u00a4ffar och sm\u00c3\u00a5 resor. Som man g\u00c3\u00b6r n\u00c3\u00a4r man inte har barn.<\/p>\n\n\n\n

Och det \u00c3\u00a4r h\u00c3\u00a4r skon kl\u00c3\u00a4mmer<\/strong> f\u00c3\u00b6r mig just nu. Att det k\u00c3\u00a4nns som om man inte passar in i sammanhanget. N\u00c3\u00a4r man \u00c3\u00a4r de enda som har barn och inte bara kan tr\u00c3\u00a4ffas hur som helst. Och det \u00c3\u00a4r helt okej, det \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a5rt liv \u00c3\u00a4r, men ibland skulle man vilja k\u00c3\u00a4nna att man passar in. Att folk kan r\u00c3\u00a4kna med oss trots att vi har barn. Att vi ocks\u00c3\u00a5 kan komma p\u00c3\u00a5 bes\u00c3\u00b6k eller tr\u00c3\u00a4ffas n\u00c3\u00a5gonstans p\u00c3\u00a5 lunch\/middag eller komma med till stranden. Ofta g\u00c3\u00a5r det att ta barnen med, eller s\u00c3\u00a5 kan man fixa barnvakt f\u00c3\u00b6r n\u00c3\u00a5gra timmar. Eller s\u00c3\u00a5 tackar man nej. Men man vill bli r\u00c3\u00a4knad med. Man vill inte r\u00c3\u00a4knas bort fr\u00c3\u00a5n s\u00c3\u00a5dana saker enbart pga att man har barn. F\u00c3\u00b6r att folk antar att det inte g\u00c3\u00a5r. <\/p>\n\n\n\n

N\u00c3\u00a4r vi fick Casper s\u00c3\u00a5 var det n\u00c3\u00a4stan inga andra i v\u00c3\u00a5rt ”g\u00c3\u00a4ng” som hade barn, och s\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4r det fortfarande inte, 6 \u00c3\u00a5r senare. Men nu, n\u00c3\u00a4r det sakta men s\u00c3\u00a4kert b\u00c3\u00b6rja r\u00c3\u00b6ra p\u00c3\u00a5 sig f\u00c3\u00b6r andra, d\u00c3\u00a5 lyckas inte vi f\u00c3\u00a5 barn. Det \u00c3\u00a4r tydligen min lott i livet, att vara sjukt osynkad med alla andra. N\u00c3\u00a4r jag \u00c3\u00a4r f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldraledig, d\u00c3\u00a5 jobbar alla andra, och sen n\u00c3\u00a4r andra f\u00c3\u00a5r barn och \u00c3\u00a4r hemma, d\u00c3\u00a5 jobbar jag. Och s\u00c3\u00a5 k\u00c3\u00a4nns det ju som att det kommer bli i framtiden ocks\u00c3\u00a5. Har vi nu lyckan att f\u00c3\u00a5 ett barn till s\u00c3\u00a5 kan jag sl\u00c3\u00a5 vad om att just d\u00c3\u00a5 kommer alla andra att ”ha paus” och jobba. <\/p>\n\n\n\n

\u00c3\u201er det f\u00c3\u00b6r mycket beg\u00c3\u00a4rt att f\u00c3\u00a5 dela en graviditet och f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldraledighet med n\u00c3\u00a5gon n\u00c3\u00a4ra. \u00c3\u201er det f\u00c3\u00b6r mycket beg\u00c3\u00a4rt att f\u00c3\u00a5 k\u00c3\u00a4nna att man har ett sammanhang…<\/em><\/p>\n\n\n\n

Oj vad jag l\u00c3\u00a4ngtar tills den dagen n\u00c3\u00a4r v\u00c3\u00a5ra barns liv \u00c3\u00a4r fulla av kusiner. N\u00c3\u00a4r v\u00c3\u00a5ra syskon (f\u00c3\u00b6r de \u00c3\u00a4r ju de n\u00c3\u00a4rmaste vi har, och dessutom alldeles underbara ;) lever samma liv som oss, n\u00c3\u00a4r alla f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5r varandra. N\u00c3\u00a4r allas liv \u00c3\u00a4r fyllda med barnlek, skrik, trots och inrutad vardag. D\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a4r man kan tr\u00c3\u00a4ffas i samf\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5nd, n\u00c3\u00a4r man kan umg\u00c3\u00a5s utifr\u00c3\u00a5n samma vardag. N\u00c3\u00a4r man alla ing\u00c3\u00a5r i samma ”sammanhang”.<\/p>\n\n\n\n

Och oj vad jag hoppas<\/strong> att v\u00c3\u00a5r Casper fortfarande kommer att vilja vara med d\u00c3\u00a5, trots att han kommer att vara ton\u00c3\u00a5ring. Jag hoppas s\u00c3\u00a5 innerligt att han \u00c3\u00a4rver v\u00c3\u00a5ra gener n\u00c3\u00a4r det g\u00c3\u00a4ller att umg\u00c3\u00a5s med sina f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrar och syskon. Att han kan bli den d\u00c3\u00a4r stora kusinen (och f\u00c3\u00b6rhoppningsvis brodern) som tar hand om de mindre. En liten lekfarbror… Och jag hoppas s\u00c3\u00a5 innerligt att det v\u00c3\u00a4rker i hj\u00c3\u00a4rtat, att vi lyckas f\u00c3\u00a5 flera barn, s\u00c3\u00a5 att ocks\u00c3\u00a5 vi, om n\u00c3\u00a5gra \u00c3\u00a5r, kan dela sm\u00c3\u00a5barnstiden med v\u00c3\u00a5ra n\u00c3\u00a4ra och k\u00c3\u00a4ra.<\/p>\n\n\n\n

\/ viffslan<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Even if I’m in a good place right now, it hurts. <\/em>
Deep down it hurst so much. <\/em>
My heart is aching for another child. <\/em>
And I feel deep down that she (yes SHE) is there. <\/em>
She is there, but when will she present herself in life form. <\/em>
When will she join our family. <\/em>
How long do we have to wait. <\/em>
How long does my heart need to ache for her. <\/em>
Where are you my little princess, where are you. <\/em>
We are waiting for you…we have been waiting already for two years. <\/em>
For over two years have you been in our hearts, <\/em>
but when will you be in our arms.<\/em><\/p>\n\n\n



<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Idag kommer jag att skriva om ett \u00c3\u00a4mne som till viss del k\u00c3\u00a4nns lite tabubelagt (det ocks\u00c3\u00a5…). N\u00c3\u00a4mligen om hur man ibland kan k\u00c3\u00a4nna att barnen begr\u00c3\u00a4nsar en. F\u00c3\u00b6rst och fr\u00c3\u00a4mst, ja, vi har sj\u00c3\u00a4lv valt det liv vi har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[30,11],"tags":[32,48,56],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1505"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1505"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1505\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1505"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1505"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.viffslan.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1505"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}