Idag ska jag blogga om ett s\u00c3\u00a5 annorlunda \u00c3\u00a4mne som gravg\u00c3\u00a5rdar, eller begravningsplatser, vilket ord som nu \u00c3\u00a4r r\u00c3\u00a4tt att anv\u00c3\u00a4nda.<\/p>\n
Kom just hem fr\u00c3\u00a5n Nykarleby begravningsplats<\/strong> d\u00c3\u00a4r pappa och jag var och putsat upp min faffas f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrars och morf\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrars gravstenar samt fammos farbrors gravsten. Farmors farbror Erik Joel \u00c3\u2026man dog n\u00c3\u00a4r han var 2,5 \u00c3\u00a5r efter att, vad jag h\u00c3\u00b6rt, ha svalt en spik.<\/em><\/strong> Hans gravsten har jag egentligen aldrig t\u00c3\u00a4nkt p\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rut, men s\u00c3\u00a5 hittade jag p\u00c3\u00a5 internet var han var begraven. Han finns begraven helt skilt (inte med sina f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrar s\u00c3\u00a5 som man kanske skulle tro) och jag tror inte att n\u00c3\u00a5gon sl\u00c3\u00a4kting riktigt har vetat var han legat. Men nu \u00c3\u00a4r stenen upputsad och jag ska nog b\u00c3\u00b6rja bes\u00c3\u00b6ka ocks\u00c3\u00a5 den n\u00c3\u00a4r jag kommer mig f\u00c3\u00b6r. K\u00c3\u00a4nner v\u00c3\u00a4ldigt starkt f\u00c3\u00b6r denna lilla pojke som gick ett s\u00c3\u00a5 otroligt on\u00c3\u00b6digt \u00c3\u00b6de till m\u00c3\u00b6tes.<\/p>\n Det \u00c3\u00a4r n\u00c3\u00a5got visst med begravningsplatser<\/strong>. D\u00c3\u00a4r \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5 otroligt lugnt, vilket ju inte \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5 konstigt, men det \u00c3\u00a4r ett helt eget slags lugn. Man kan inte vara stressad p\u00c3\u00a5 en gravg\u00c3\u00a5rd, det g\u00c3\u00a5r bara inte. Och fast jag g\u00c3\u00a5r p\u00c3\u00a5 en helt ny gravg\u00c3\u00a5rd d\u00c3\u00a4r jag inte k\u00c3\u00a4nner n\u00c3\u00a5gon s\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4r det \u00c3\u00a4nd\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a4ldigt intressant att bara g\u00c3\u00a5 runt och titta. Alla personer som finns d\u00c3\u00a4r p\u00c3\u00a5 stenarna, b\u00c3\u00a5de gamla m\u00c3\u00a4nniskor, medel\u00c3\u00a5lders m\u00c3\u00a4nniskor och sm\u00c3\u00a5 barn. De gravstenar som jag alltid stannar vid \u00c3\u00a4r stenar d\u00c3\u00a4r sm\u00c3\u00a5 barn \u00c3\u00a4r begravda. Det \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5 intressant att se p\u00c3\u00a5 dessa gravar, f\u00c3\u00b6r vissa \u00c3\u00a4r fulla med blommor, nallar och stenar med text som ”saknar dig”, medan andra \u00c3\u00a4r bortgl\u00c3\u00b6mda, inga blommor och ser helt \u00c3\u00b6vergivna ut.<\/p>\n Det senare ser man oftare hos gravar d\u00c3\u00a4r barn d\u00c3\u00b6tt<\/strong> i b\u00c3\u00b6rjan p\u00c3\u00a5 1900-talet eller tidigare medan man nuf\u00c3\u00b6rtiden uppm\u00c3\u00a4rksammar ocks\u00c3\u00a5 gravar med barn som d\u00c3\u00b6tt riktigt tidigt eller \u00c3\u00a4r d\u00c3\u00b6df\u00c3\u00b6dda. F\u00c3\u00b6rr i v\u00c3\u00a4rlden dog barn ganska ofta i alla m\u00c3\u00b6jliga olika sjukdomar och man kunde ju ha h\u00c3\u00a4lften av barnaskaran i graven. Men eftersom barn inte d\u00c3\u00b6r lika ofta numera s\u00c3\u00a5 uppm\u00c3\u00a4rksammas de p\u00c3\u00a5 ett annat s\u00c3\u00a4tt. Vilket ju f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5s \u00c3\u00a4r bra. Varje litet liv \u00c3\u00a4r v\u00c3\u00a4rt att minnas.<\/em><\/strong><\/p>\n Andra gravar som jag ofta stannar vid<\/strong> \u00c3\u00a4r gravar d\u00c3\u00a4r folk som man vet beg\u00c3\u00a5tt sj\u00c3\u00a4lvmord \u00c3\u00a4r begravda. D\u00c3\u00a4r g\u00c3\u00a5r tankarna p\u00c3\u00a5 ett helt annat s\u00c3\u00a4tt. P\u00c3\u00a5 n\u00c3\u00a5got s\u00c3\u00a4tt s\u00c3\u00a5 infinner sig inte samma empati som n\u00c3\u00a4r man bes\u00c3\u00b6ker andra gravar, vilket ju kanske \u00c3\u00a4r ganska klart. Har man beg\u00c3\u00a5tt sj\u00c3\u00a4lvmord s\u00c3\u00a5 har man ju valt d\u00c3\u00b6den sj\u00c3\u00a4lv. Men p\u00c3\u00a5 samma g\u00c3\u00a5ng s\u00c3\u00a5 tycker jag s\u00c3\u00a5 otroligt synd om alla de som beg\u00c3\u00a5tt sj\u00c3\u00a4lvmord, att n\u00c3\u00a5gon m\u00c3\u00a5ste m\u00c3\u00a5 s\u00c3\u00a5 d\u00c3\u00a5ligt s\u00c3\u00a5 att enda utv\u00c3\u00a4gen \u00c3\u00a4r att ta sitt liv.<\/p>\n Men f\u00c3\u00b6r att \u00c3\u00a5terg\u00c3\u00a5 till sj\u00c3\u00a4lva gravg\u00c3\u00a5rden.<\/strong> F\u00c3\u00b6rr tyckte jag alltid att det var ”\u00c3\u00a4ckligt” att g\u00c3\u00a5 p\u00c3\u00a5 gravg\u00c3\u00a5rden, speciellt om man avvek fr\u00c3\u00a5n stigarna, f\u00c3\u00b6r s\u00c3\u00a5 fort man g\u00c3\u00b6r det s\u00c3\u00a5 g\u00c3\u00a5r man ju i princip och trampar p\u00c3\u00a5 d\u00c3\u00b6tt folk. Men numera s\u00c3\u00a5 t\u00c3\u00a4nker jag inte alls p\u00c3\u00a5 det, utan nu n\u00c3\u00a4r jag g\u00c3\u00a5r p\u00c3\u00a5 gravg\u00c3\u00a5rden s\u00c3\u00a5 g\u00c3\u00a5r jag och t\u00c3\u00a4nker p\u00c3\u00a5 hur otroligt lyckligt lottad jag \u00c3\u00a4r som lever, och som f\u00c3\u00a5r ha alla min n\u00c3\u00a4ra och k\u00c3\u00a4ra i livet (f\u00c3\u00b6rutom farmor och farfar <3<\/em><\/strong>). Alla de gravar som jag brukar bes\u00c3\u00b6ka \u00c3\u00a4r gravar d\u00c3\u00a4r gamla sl\u00c3\u00a4ktingar \u00c3\u00a4r begravda. Mina f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrars far- och morf\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrar och sl\u00c3\u00a4ktingar \u00c3\u00a4nnu l\u00c3\u00a4ngre bak, och alla \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5dana som jag aldrig tr\u00c3\u00a4ffat och har n\u00c3\u00a5gon personlig relation till (f\u00c3\u00b6rutom min mammas mormor som blev 99 \u00c3\u00a5r gammal).<\/p>\n P\u00c3\u00a5 samma g\u00c3\u00a5ng som en begravning<\/strong> \u00c3\u00a4r s\u00c3\u00a5 otroligt sj\u00c3\u00a4lvklart s\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a4r det p\u00c3\u00a5 samma g\u00c3\u00a5ng en ganska absurd handling. Vi s\u00c3\u00a4tter v\u00c3\u00a5ra anh\u00c3\u00b6riga i en kista och gr\u00c3\u00a4ver ner dem i jorden. Sedan planterar vi blommor, bes\u00c3\u00b6ker gravarna, t\u00c3\u00a4nder ljus och g\u00c3\u00a5r och trampar p\u00c3\u00a5 v\u00c3\u00a5ra anh\u00c3\u00b6riga. Helt naturligt…tills man b\u00c3\u00b6rjar t\u00c3\u00a4nka p\u00c3\u00a5 det och inser att det \u00c3\u00a4r ganska konstigt egentligen.<\/p>\n F\u00c3\u00b6r att nu summera detta ganska<\/strong>, i sig, absurda blogginl\u00c3\u00a4gg s\u00c3\u00a5 m\u00c3\u00a5ste jag s\u00c3\u00a4ga att en vandring p\u00c3\u00a5 en gravg\u00c3\u00a5rd (egentligen vilken som helst) \u00c3\u00a4r ett lugnande och avstressande tidsf\u00c3\u00b6rdriv som jag varmt rekommenderar.<\/p>\n Och t\u00c3\u00a4nk er en m\u00c3\u00b6rk kv\u00c3\u00a4ll n\u00c3\u00a4r en gravg\u00c3\u00a5rd badar i ljus och lugn…<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Idag ska jag blogga om ett s\u00c3\u00a5 annorlunda \u00c3\u00a4mne som gravg\u00c3\u00a5rdar, eller begravningsplatser, vilket ord som nu \u00c3\u00a4r r\u00c3\u00a4tt att anv\u00c3\u00a4nda. Kom just hem fr\u00c3\u00a5n Nykarleby begravningsplats d\u00c3\u00a4r pappa och jag var och putsat upp min faffas f\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrars och morf\u00c3\u00b6r\u00c3\u00a4ldrars … Forts\u00e4tt l\u00e4sa